Jag vet att alla människor kan inte förstå varandra, men någon gång kan det få vara kul att förstå vad som händer i en annan människas lilla hjärna.

När man försöker få kontakt och allt rullar på, men helt plötsligt ändras allt och man fattar ingenting. Den andra personen ändrar sig när allt förväntas bli bättre och man fattar helt enkelt ingeting. Man vänder och vrider på allt för att kunna förstå och när man frågar och och nästan bönar om svar så får man antingen något som är genomtänkt eller ett kort ointressant svar som man bara gapar åt och tänker för sig själv - sa han verkligen det där?

Detta är tankar från mitt eget huvud som om ingen förstår så är det inte direkt menigen heller, utan jag skriver bara av mig på lite funderingar..

Jag mår bara bra men en del saker gör mig både arg och fundersam.

Man får höra en sak, eller fler men dessa saker görs annorlunda när det väl kommer till kritan, vilket jag börjar bli ganska trött på.
Jag kanske låter självisk men jag försöker hela tiden och börjar bli så trött på det. Men jag kan ändå inte bara låta det vara för då kommer det aldrig hända något med antingen med det ena eller det andra.

Jag pratade med en otroligt underbar och högt älskad vän ikväll och vi kom in på några av dessa saker.  Att vi kanske gnäller för mycket, men att vi borde nog få göra det ibland för att få ur oss allt och varför det inte alltid är så självklart för vissa som det är för oss? Att det är konstigt att vissa berör det inte ens att man försöker eller ens lyfter ett finger utan bara klagar i våra öron..
Dom jobbar länge, är trött, har inte tid men vi ska vara pigg och vänta, denna väntan är jag så trött på. Man ska vänta på svar, vänta på att få umgås och vänta på att få höra vad som egentligen händer.
Jag vet också att det finns vissa av oss som är precis såhär också men just nu pratar jag om den andra "sidan"...Ta det som ni vill. Jag och min vän förstår iaf.

Saker och ting verkar inte få vara helt självklart i våra liv, i våran värld. Det ska alltid finnas något som är komplicerat och svårt, men det kommer även ljusa stunder vilket jag vet - men när kan dom ljusa stunderna vara lite längre?
Jag är bara 20 år, jag är ung och har hela livet framför mig. Men om jag vill att mitt liv ska börja på riktigt nu? Varför ska det då alltid vara massa hinder?
Det är sjukt. Kanske skapar jag dessa hinder själv eller så är det någon jäkla surpuppa där uppe som sitter och styr oss som ett jäkla sims spel bara för att jävlas. Man kan aldrig veta vad som ska hända, för det vore egentligen tråkigt men ibland vore det kul med ledtrådar så man kan förbereda sig lite..

Nu har jag gnällt tillräckligt, några av mina funderingar försvann av mitt samtal med min vän men några måste jag fortfarande få svar på, men då måste jag vänta..Jag hoppas iaf att allt löser sig och dessa ljuser stunder faller på plats

igen!

Puss på er

Idag, för ett år sedan lämade du denna jord. Dagen före julafton och dagen före Farfars födelsedag.

Jag var i Övik för att fira jul med mamma och jag minns att vid denna tidpunkt hade pappa ringt till mamma två gånger. Jag gav mamma telefonen och sa att pappa hade ringt så att hon borde nog ringa upp, det kanske gällde julklappar tänkte jag.

Men det var något helt annat, jag hörde direkt på mammas röst att något hade hänt och när hon sa dom orden - hände det hemma? Då förstod jag att Farmor inte levde längre, jag sprang fort ner för trappen och in på mitt rum och brast ut i en sån gråt som jag aldrig gjort förut.

Min Farmor, Min Farmor skulle leva tills jag blev gammal, det hade vi ju bestämt! Hon kunde inte bara få försvinna sådär snabbt från oss!

Mamma kom ner efter att hon pratat med pappa och berättade att Farmor hade somnat in vid två tiden den natten och att Farfar hade hållt hennes hand och att hon skulle må så mycket bättre nu.

Två veckor innan fick vi veta att hon hade cancer på flera ställen, men jag trodde att det skulle gå att bota. Jag fick inte träffa Farmor dessa två veckor efter vi fått reda på det, just för att pappa ville att jag skulle få minnas henne som frisk och inte minnas när hon ligger där i sängen och är jättesjuk. Och det känns bra att jag har kvar bilden i huvet från då hon var frisk.

Det tog alltså två veckor, sen var hon borta. Jag vet att hon har det mycket bättre nu, hon slipper lida.

Och jag är så otroligt stolt över Farfar, han har klarat det så underbart bra och jag förstår att dessa dagar kommer bli tuff för honom. Han ska fira jul med oss och det känns så bra att han ska vara här alla dagar så han slipper vara själv.

Jag saknar dig varje dag, Farmor och jag tänker på dig jämt. Du är våran ängel där uppe som vakar över oss och jag ska alltid minnas dig med glädje.

Farfar, jag älskar dig så otroligt mycket och tycker att du är så stark. Vi klarar allt tillsammans <3

Sitter och kollar på bilder och massa kennlar som föder upp Bichon Frise och känner hur det kliar i fingrarna! Vill så gärna ha en, velat det i flera år..

Tänker aldrig sluta önska mig en förns jag en dag kan köpa den lilla vovven! :)

Så söt ju?!

PUSS!

Jag tänkte bara skriva lite om Depends Nagellack, jag använder det oftast och har flera färger.

Men, det är ett ganska så dåligt nagellack?! Det håller ju inte ens en dag, vi säger att jag målat på en snygg färg på morgonen. Innan kvällen har mina nagel "toppar" börjat komma fram och färgen är väck och det försvinner när man tvättar händerna!

Jag har testat andra nagellack som är från L'Oréal och andra lite dyrare varianter och dom funkar skitbra! 

Funkar alltså Depends Nagellack så dåligt för att det är billigt? Eller vad tror ni?

Jag vet ju att de är dåliga men jag köper dessa ändå för att det är billigt och de har så snygga färger, men jag måste ändå få gnälla lite på kvaliteten.

Vad tycker ni om Depend?

Det enda nagellacket från Depend som är super enligt mig själv är det Franska Manikyt kitet, det sitter länge och torkar snabbt!

Kostar runt 150 kr så det är ju lite dyrare men, hur kommer det sig att den har bättre kvalité? Handlar det om priset eller hur funkar de? ;)

Vore jättekul om ni svarade på detta eller berättar om era egna åsikter!

PUSS!